rebeckalundell

detta brev börjar som oftast med ett hej. det som sedan kommer är försök till rätt ihopsättningar av bokstäver som kan beskriva hur jag känner. vad man känner är i sin tur olika ihopsättningar av kemiska grejer i kroppens inre. kan det jag känner då vara relevant för mitt liv eller är det bara kemi? om det bara är kemi blir då det jag skriver endast nonsens? finns det kunskap att få genom det andra skriver? kan jag bli räddad ur allt jag villbli räddad ur genom att läsa vad en annan människa skriver angående hennes känslor? kan jag skriva något som kan hjälpa er?

Hej!
Jag sitter här i Uppsala framför min nya dator å skriver. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva men jag vet att jag vill skriva. Kanske beror det på att jag inte har skrivit här på ett tag, eller kanske beror det på att det kan va skönare att skriva än att prata. Det kan va skönt att bara prata av sig ibland. Men den som lyssnar, lyssnar oftast inte eller så vill lyssnaren inte lyssna så hon försöker bara lösa. Människan är en problemlösare och lösningar på problem är något skönt att få, MEN inte jämt. Jag vill kunna prata för att prata. Bara prata av mig. Typ som här. Bara skriva om ingenting. Det kan va nonsens, men det kan också va till inspiration eller hjälp till någon. Jag har precis läst färdigt en bok som heter Naiv, Super. Denna bok kan man döma till en bok vars innehåll är nonsens men den räddade mig, den gav mig inspiration.

MVH/ Rebecka